En droppe

En vacker dikt av Tage Danielsson

En droppe droppad i livets älv
har ingen kraft till att flyta själv
Det ställs ett krav på varenda droppe:
Hjälp till att hålla de andra oppe!"

En kvarts miljon fattiga barn i Sverige, enligt Rädda Barnen

Fattiga barn i Sverige?
Vad menar dem?
För femte året i rad presenterar Rädda Barnen en utredning om barnfattigdom i Sverige.

I absoluta tal ökade antalet fattiga barn med 5 000, vilket innebär att 252 000 barn levde i en familj som antingen hade socialbidrag eller låg inkomststandard enligt SCB - det finns alltså inte pengar ens till de nödvändigaste utgifterna, än mindre till dyrare saker eller aktiviteter.

De mest utsatta är barn från invandrar familjer och ensamstående föräldrar.

Hur barnen påverkas av familjens trängda ekonomi åskådliggörs av en ensamstående mamma som sökte pengar från Rädda Barnen:

Barnen håller god min, döljer och skäms inför kompisar – när de hör vad andra får. Min ena son har flera gånger skrivit uppsatser om påhittade semestrar när uppgiften har varit att beskriva vad han gjort på lovet.


Men vem eller vad är det som utgör ramen för barnfattigdom?

Barnkonventionen; Den säger att alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard och att staten ska sträva efter att förverkliga barnets sociala ekonomiska och kulturella rättigheter, ”till det yttersta av sina resurser”. Barns levnadsstandard handlar alltså inte enbart om materiell standard och fysisk utveckling, utan den ska också bidra till barnets hela utveckling. Det kan till exempel handla om möjligheten att delta i aktiviteter, som musikskola, fotbollsföreningen eller simskola.

I ett internationellt perspektiv framstår den materiella fattigdomen bland barnfamiljer i Sverige som blygsam.

Jag återkommer hela tiden till frågan; Vad är fattigdom?
Har vi verkligen fattiga barn i Sverige? Fattigdom för mig är att;
* inte ha tak över huvudet
* inte få äta sig mätt
* inte ha kläder som skyddar mot väta och köld

Att inte ha en mobil, de senaste märkeskläderna eller att inte få åka utomlands 2ggr/år är inte fattigdom för mig - utan snarare en lyx som tyvärr har blivit "normaliserat".

Vi människor bara springer på i våra ekorrhjul, jobbar och sliter för att kunna konsumera mera - och blir vi lyckligare för det? Vinner den som har mest prylar när han eller hon dör? Nej, knappast!

Barnkonventionen säger; skälig levnadsstandard och vad är då skälig levnadsstandard?
Det är här vi vuxna måste ta vårt ansvar och fundera på vad som är vettigt eller ej?

Det här är ett ämne som måste upp till ytan och diskuteras.

Entreprenörskap i förskolan

Det är redan här på småbarnsavdelningen som allting börjar.............
Vad kan vi göra för att bevara, inspirera och utveckla barnens naturliga drivkrafter

Nyhet Publicerad: 2010-12-09

www.svensktnaringsliv.se
skola och näringsliv


Jag vill hjälpa till!

Kommentaren | Entreprenörskap i skolan är högaktuell. Redan i förskolan kan grundstenarna för eget företagande läggas, menar Lena Gårdh, som arbetar i förskolan med de allra yngsta barnen.

Jag är utbildad Montessori- och småbarnspedagog och arbetar på en avdelning med barn som är 1-3,5 år gamla. Dessutom är jag innovatör och egenföretagare.

Entreprenörskap på förskolenivå handlar naturligtvis inte om att barnen på småbarnsavdelningen ska starta och driva företag. Det handlar om att vi vuxna ska hjälpa dem att stärka och utveckla sin personlighet och identitet. Utveckla tilltro och tillit till sin egen förmåga.

Entreprenörskap för mig är nyfikenhet och kreativitet, lusten att utforska, glädjen i att upptäcka omvärlden och erövra nya erfarenheter. Barnen har denna inre drivkraft medfödd – ”jag ska bara”. De kan bara inte låta bli att pilla, peta och fråga!

Som pedagog vill jag att barnet ska behålla och vidareutveckla sin inre drivkraft – nyfikenheten och lusten att lära, kreativiteten och entreprenörskapet genom hela utbildningssystemet, ja hela livet. Tillsammans med oss vuxna kan barnen och ungdomarna få möjlighet att upptäcka och erövra sina kunskaper genom att göra; ”learning by doing” Detta främjar och stimulerar deras naturliga nyfikenhet.

Vår uppgift redan på förskolans småbarnsavdelning måste vara att utveckla och stärka entreprenörens egenskaper. Vi kan bejaka barnens engagemang, uppmuntra dem att bli initiativrika, energiska, beslutsamma, ledare, kreativa, optimister fyllda av självförtroende…

För att lyckas måste vi vuxna, föräldrar, pedagoger och medmänniskor stanna upp och fundera på hur vi är och vill vara som förebilder till barnen.

Barnet i centrum ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet – från förskola till gymnasiet. Jag vill förändra samhällets synsätt på förskolan men framför allt höja vår yrkesstatus. Vi förskolepersonal är viktiga!

Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet kring entreprenörskap i skolan. ”Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.”

Jag vill hjälpa till! Vilket innebär att jag måste våga släppa kontrollen och vara mer lyhörd inför barnen. Tillåta barnen och deras behov att styra verksamheten mer, för att inte kväva deras nyfikenhet och kreativitet.

Vi pedagoger måste bli mer elastiska, tänja på gränserna och inte fastna i rutinerna. Vi måste våga följa barnets utveckling mer än att styra den. Varför kan man bara måla på måndagar? Och vad är fri lek? undrar jag.

Lena Gårdh

Innovatör och egenföretagare knäppkudden
Publicerad;