En kvarts miljon fattiga barn i Sverige, enligt Rädda Barnen

Fattiga barn i Sverige?
Vad menar dem?
För femte året i rad presenterar Rädda Barnen en utredning om barnfattigdom i Sverige.

I absoluta tal ökade antalet fattiga barn med 5 000, vilket innebär att 252 000 barn levde i en familj som antingen hade socialbidrag eller låg inkomststandard enligt SCB - det finns alltså inte pengar ens till de nödvändigaste utgifterna, än mindre till dyrare saker eller aktiviteter.

De mest utsatta är barn från invandrar familjer och ensamstående föräldrar.

Hur barnen påverkas av familjens trängda ekonomi åskådliggörs av en ensamstående mamma som sökte pengar från Rädda Barnen:

Barnen håller god min, döljer och skäms inför kompisar – när de hör vad andra får. Min ena son har flera gånger skrivit uppsatser om påhittade semestrar när uppgiften har varit att beskriva vad han gjort på lovet.


Men vem eller vad är det som utgör ramen för barnfattigdom?

Barnkonventionen; Den säger att alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard och att staten ska sträva efter att förverkliga barnets sociala ekonomiska och kulturella rättigheter, ”till det yttersta av sina resurser”. Barns levnadsstandard handlar alltså inte enbart om materiell standard och fysisk utveckling, utan den ska också bidra till barnets hela utveckling. Det kan till exempel handla om möjligheten att delta i aktiviteter, som musikskola, fotbollsföreningen eller simskola.

I ett internationellt perspektiv framstår den materiella fattigdomen bland barnfamiljer i Sverige som blygsam.

Jag återkommer hela tiden till frågan; Vad är fattigdom?
Har vi verkligen fattiga barn i Sverige? Fattigdom för mig är att;
* inte ha tak över huvudet
* inte få äta sig mätt
* inte ha kläder som skyddar mot väta och köld

Att inte ha en mobil, de senaste märkeskläderna eller att inte få åka utomlands 2ggr/år är inte fattigdom för mig - utan snarare en lyx som tyvärr har blivit "normaliserat".

Vi människor bara springer på i våra ekorrhjul, jobbar och sliter för att kunna konsumera mera - och blir vi lyckligare för det? Vinner den som har mest prylar när han eller hon dör? Nej, knappast!

Barnkonventionen säger; skälig levnadsstandard och vad är då skälig levnadsstandard?
Det är här vi vuxna måste ta vårt ansvar och fundera på vad som är vettigt eller ej?

Det här är ett ämne som måste upp till ytan och diskuteras.